Egen hemsida eller websajt? Sätt en länk till oss!
Egen websajt?
Länka till oss!
faktabanken.nu logo
20 år rosett Veteransajt
 Faktabanken.nu
 har fyllt 20 år
Bredband
Startsidan
 MobilerFrågor och svarDatorer
Naturvetenskap
Teknik
Juridik
Uppfinningar
 SpelSpecialsektionerHobby
Rymdstationen
Solsystemet
Elektronik
Robotar
Trafikmärken
Dataord
Periodiska systemet
Projekt stadsbild
Tågsignaler
Gradbeteckningar
Showen utan slut
 MobiltelefonerSmått och gottDatorspel
Romerska siffror
Synvillor
Geologitidsåldrar
Motståndsfärgkoder
Diamantkvaliteter
Måttenheter
Spelord
Chattförkortningar
Filnamnsändelser
Batterier
Körkortsklasser
Knopfilmer
Runor
E-nummer
Farlighetsnummer
Polisgrader
Elektronik
Om faktabanken.nu
Länkbilder
Annonsering
Om cookies/GDPR
Fakta
 N-064 Fysik, kyla  Fysik
Hur kallt kan det bli?

Det kan bli -273,15 grader celsius, den absoluta nollpunkten. Vid den temperaturen upphör de speciella molekylvibrationer som är värme i föremål. Kallare än så kan ingenting bli.

Värme är en typ av energi som finns hos föremål och som kan överföras som värmestrålning. Hos ett visst föremål representeras dess temperatur av att molekylerna i föremålet rör sig lite i förhållande till varandra, en sorts vibrerande: värmerörelse. Ju varmare föremålet är, desto större värmerörelser.

När ett föremål kyls ner (avger sin värme till omgivningen), avtar värmerörelserna mer och mer. Det mesta en rörelse kan avta till är helt stillastående, ingen värmerörelse alls. Det är det som händer vid den absoluta nollpunkten, -273,15 grader celsius. Det finns en annan temperaturskala, kelvin, som ofta används när man talar om extremt låga temperaturer. Kelvinskalan börjar med 0 vid den absoluta nollpunkten och går sedan uppåt med lika stora steg som den vanliga celsiusskalan, vatten fryser vid cirka 273 grader kelvin och kokar vid cirka 373 kelvin.

I närheten av den absoluta nollpunkten beter sig många ämnen på helt andra sätt än vid rumstemperatur, t.ex. kan allt elektriskt motstånd i en ledning upphöra, supraledning, och vissa vätskor blir supraflytande och kan rinna uppåt. Om en kopp sänks ner en bit i en supraflytande vätska rinner vätskan upp längs koppens utsida, över kanten och ner i koppen och fyller den till samma nivå som vätskan utanför koppen.






Tillbaka till naturvetenskapsfrågor
Tillbaka till fysikfrågor