Egen hemsida eller websajt? Sätt en länk till oss!
Egen websajt?
Länka till oss!
faktabanken.nu logo
Bok på webben Showen
utan slut
Bredband
Startsidan
 MobilerFrågor och svarDatorer
Naturvetenskap
Teknik
Juridik
Forum
Forum
 SpelSpecialsektionerHobby
Rymdstationen
Solsystemet
Vädersatellitbilder
Karta/satellitbilder
Robotar
Trafikmärken
Dataord
Periodiska systemet
Projekt stadsbild
Tågsignaler
Gradbeteckningar
Elektronik
 MobiltelefonerSmått och gottDatorspel
Romerska siffror
Synvillor
Geologitidsåldrar
Motståndsfärgkoder
Diamantkvaliteter
Måttenheter
Spelord
Chattförkortningar
Filnamnsändelser
Batterier
Körkortsklasser
Knopfilmer
Runor
E-nummer
Farlighetsnummer
Elektronik
Om faktabanken.nu
Länkbilder
Annonsering
Om cookies
Fakta

Resistans
Allt som kopplas in i en elektrisk krets (med undantag för supraledare) har en viss resistans, det vill säga gör ett visst motstånd mot strömmen. Detta gäller även själva ledningarna, men det motståndet är oftast så litet att vi kan bortse ifrån det. Övriga komponenter kan ha en större resistans, och det är lite olika med om resistansen är önskvärd eller ej:
1) Resistansen är oönskad. Så är det med elektriska förbindelser av olika slag, som sladdar och ledningsmönstret på kretskort. Vissa komponenter kan också räknas hit, till exempel spolar som ger två olika typer av motstånd, varav den ena typen är en vanlig resistans som oftast är oönskad.
2) Resistansen är inte det vi vill åt, men den är ändå nödvändig för det vi vill göra. I en vanlig glödlampa är vi egentligen inte ute efter resistansen i sig, men den är nödvändig för att det ska lysa om lampan. Glödtråden i lampan ger lagom mycket resistans för att den ska bli vitglödgad av strömmen och avge ljus.
3) Resistansen är själva syftet.



Motstånd
I det tredje fallet ovan, när restansen är det vi är ute efter, används särskilda motstånd som kopplas in i kretsarna på önskade ställen. Motstånd kan vara olika utförda, dels relativt små för s.k. ytmontering som är vanligt bl.a. i datorer, dels något större (cirka centimeterlånga eller strax under, vanligen med en diameter på en till två millimeter). På själva motstånden finns det oftast inte plats att ange resistansens storlek i klartext. I stället används en kod i form av färgade ringar runt motståndet, klicka nedan för att se vad färgkoderna betyder:

Motstånd, färgkod
Motståndens färgkoder.


De vanliga motstånden klarar oftast effekter upp till mellan 0.25 och 1 watt, men särskilda högeffektmotstånd (mer skrymmande) finns även. Om motståndet behöver kunna varieras med en ratt eller ett skjutreglage finns variabla motstånd, potentiometrar.

Motstånd, symboler Symbolen för motstånd kan ritas på två sätt i kretsscheman. En potentiometer har en tredje anslutning, som ger ett varierbart motstånd. Resistansen anges i ohm, även om detta inte alltid skrivs ut. Om det står "k" betyder det kiloohm (kohm, k). En kohm = 1000 ohm, så t.ex. 47 kohm = 47000 ohm.

En potentiometers resistans kan variera på olika sätt när man vrider på dess ratt eller drar dess skjutreglage från ena ändläget till det andra. Är potentiometern märkt lin varierar resistansen helt linjärt, eller "jämt" från noll upp till maxvärdet. Är potentiometern märkt log varierar motståndet logaritmiskt. Då blir det så att i ena änden av sträckan man drar eller vrider så ändrar sig resistansen bara lite, så att när man t.ex. kommit halvvägs av hur mycket man kan dra/vrida så har man inte halva resistansen där. Hela tiden när man drar/vrider så ändrar det sig hur snabbt resistansen ökar per millimeter vridning/dragning, och när man närmar sig andra änden av hur långt man kan vrida/dra så ändrar sig resistansen väldigt mycket. Sådana logaritmiska potentiometrar används bland annat till volymreglering i ljudutrustningar eftersom ljudstyrka ändrar sig logaritmiskt.

Vanliga motstånd kan tillverkas av olika ämnen, som (till olika tillverkningspris) ger olika bra tolerans, eller maximal avvikelse från den angivna resistansen. I billiga motstånd flyter strömmen ofta i ett yttre kolskikt, men även olika metallfilmer kan användas vilket ger bättre tolerans: runt 1% gämfört med kolskiktsmotståndens 5% eller 10%.

På atomnivå beror resistansen både på positiva joner i materialet, som har en bromsande inverkan på de fria elektronerna som rör sig i kretsen, och hur många fria elektroner materialet möjliggör. Är resistansen hög får strömmen så att säga svårare att passera, och över motstånden uppstår en elektrisk spänning. Med hög resistans blir det en låg (svag) ström genom resistansen och hög spänning över den, och med låg resistans blir det en hög (stark) ström genom resistansen och låg spänning över den. Fortsättning i avsnittet om serie- och parallellkoppling.








Tillbaka till elektronikstartsidan