Egen hemsida eller websajt? Sätt en länk till oss!
Egen websajt?
Länka till oss!
faktabanken.nu logo
20 år rosett Veteransajt
 Faktabanken.nu
 har fyllt 20 år
Bredband
Startsidan
 MobilerFrågor och svarDatorer
Naturvetenskap
Teknik
Juridik
Uppfinningar
 SpelSpecialsektionerHobby
Rymdstationen
Solsystemet
Elektronik
Robotar
Trafikmärken
Dataord
Periodiska systemet
Projekt stadsbild
Tågsignaler
Gradbeteckningar
Showen utan slut
 MobiltelefonerSmått och gottDatorspel
Romerska siffror
Synvillor
Geologitidsåldrar
Motståndsfärgkoder
Diamantkvaliteter
Måttenheter
Spelord
Chattförkortningar
Filnamnsändelser
Batterier
Körkortsklasser
Knopfilmer
Runor
E-nummer
Farlighetsnummer
Polisgrader
Elektronik
Om faktabanken.nu
Länkbilder
Annonsering
Om cookies/GDPR
Fakta

Spolar
Även spolar gör olika mycket motstånd beroende på strömmens frekvens, så de har reaktans, precis som kondensatorer. Men här varierar reaktansen åt andra hållet när frekvensen ändras: en spole bromsar strömmen mer ju högre frekvens strömmen har. Formeln för att räkna ut en spoles reaktans vid en viss frekvens blir därför lite annorlunda än för kondensatorer.

Spolar släpper igenom likström (reaktansen är noll) utan att bromsa den alls, bortsett från en liten resistans. Förutom reaktans har nämligen spolar även lite grann vanlig resistans, på grund av motståndet i tråden som spolen består av. Denna inneboende resistans är oftast ganska liten. Är det frågan om växelström med hög frekvens kan däremot reaktansen vara stor, större ju fler varv spolen består av och ju högre frekvensen är. Eftersom reaktans beror på strömmens frekvens kan man inte ange på en spole vad den har för reaktans, däremot kan man räkna ut vad reaktansen blir vid en viss frekvens. Den uträknade reaktansen gäller bara vid den aktuella frekvensen.

Induktans
Spolars styrka (eller "storlek") anges i stället som deras induktans. Induktans mäts i henry, vilket förkortas H. I praktiken används ofta spolar med betydligt lägre induktans än 1 henry, så enheterna millihenry (tusendels henry) som förkortas mH, och mikrohenry (miljondels henry) som förkortas µH är vanliga. I formler och liknande betecknas induktans med L.

Spole En spoles reaktans vid en viss frekvens kan räknas ut med formeln på bilden. Om en spole på 15 µH kopplas in i en krets med växelström på 104 MHz (megahertz, miljoner hertz) så kommer den att bromsa strömmen med drygt 9.8 kohm.

Exempel:
Om frekvensen på ett visst ställe i en radio är 104 MHz (megahertz, miljoner hertz) och det där finns en spole på 15 µH, så blir reaktansen drygt 9.8 kohm. Så här kan man räkna:
1) 15 µH är samma sak som 0.000015 H, och 104 MHz är samma sak som 104000000 Hz.
2) 2 gånger 3.1415926 gånger 104000000 gånger 0.000015 är lika med 9801.8, eller drygt 9.8 kohm. (Har man en miniräknare med en knapp för pi så använder man den, annars kan man använda 3.1415926 som pi.)

Hade frekvensen varit den dubbla (208 MHz) så hade spolen bromsat strömmen dubbelt så mycket, och om spolen hade varit dubbelt så stor (30 µH) så hade också strömmen bromsats dubbelt så mycket. Hög frekvens på strömmen gör att den har svårare att ta sig igenom en spole, och hög induktans hos en spole gör att den bromsar växelström mer.

Spolar konstrueras vanligen genom att en tunn ledning lindas ett antal varv, ibland runt en kärna av t.ex. järn, ibland bara i luften. Ju fler varv, desto högre induktans, och ju tätare (närmare varandra) trådarna lindats, desto högre induktans. Stor diameter på spolens lindningar ger också högre induktans, och om en järnkärna används ökar det induktansen ytterligare. Ibland förekommer justerbara spolar där kärnan kan skruvas i och ur olika mycket. Eftersom spolar släpper igenom likström men ger motstånd för växelström används de ibland för att filtrera bort störningar, så kallade avstörningsdrosslar.

Spole, symboler Schemasymboler för spolar: spole utan kärna, förenklad symbol för spole, spole med pulverkärna, spole med solid järnkärna, justerbar spole.

I samband med spolar (och en del andra komponenter) förekommer ibland även termen impedans. Det är en beteckning på en kombination av spolens reaktans och resistans tillsammans. Reaktansen är fasförskjuten i förhållande till resistansen, men en sorts totalvärde för dem tillsammans kan ändå räknas fram. Det är detta värde som är impedansen, som mäts i ohm precis som resistans och reaktans (som impedansen så att säga består av). Impedans betecknas med Z i formler.








Tillbaka till elektronikstartsidan